Framtidstro

Förra veckan genomförde vi i Hylte våra personaldagar för året 2012. Våra personaldagar kallar vi för Framtidstro, ett ord som kännetecknas av våra värdeord: Trygghet, Delaktighet och Stolthet.

Framtidstro är ett arrangemang där man anordnar ett tillfälle under två dagar då alla medarbetare i hela kommunen träffas. Det är en ganska stor process att samla över 900 deltagare på en mindre yta och få allting att klaffa. På personaldagarna blandas allvarliga budskap tillsammans med mer lättsam information. I år omfattades innehållet av; en inledande del ifrån kommunledningsgruppen, en verksamhetsberättelse i från våra olika arbetsplatser i kommunen samt utav två externa föreläsare, komikern Thomas Petersson och föredragshållaren och den tidigare brandmannen Lasse Gustavsson.

Årets tema var kommunikation. Kommunikation är en av grundstenarna som påverkar allt det som vi gör i vårt dagliga arbete. Utan en fungerande kommunikation får vi stora problem med att utföra och utveckla vårt arbete, Lasse Gustavsson är ett levande exempel själv på vad som kan inträffa om det existerar en bristfällig kommunikation!

Min roll under dagarna har varit att förbereda och få hela framtidstro att fungera så smidigt som möjligt. Nu efter det att dessa succédagar är avslutade påbörjas arbetet i den projektgrupp jag sitter med i. Här arbetar vi med att få budskapet förankrat hos kommunens medarbetare och vi tittar på vilka verktyg och hjälpmedel vi kan ta fram för att utveckla kommunikationen i vår verksamhet. I slutändan är det kvalité vi ska leverera och kvalitén påverkas av hur väl vi kommunicerar med varandra.

 

Läs även Oscars tidigare blogginlägg:
Ett gott bemötande”
Som en nål i en höstack

4 svar på ”Framtidstro”

  1. Roligt att läsa att Framtidstroarrangemanget blev succé. GRATTIS till den succén, Oscar!

    Ett bra sätt att åstadkomma succé är, vilket du verkar ha insett redan så här i inledningen av din yrkeskarriär, att göra deltagarna delaktiga, så att kommunikationen äger rum i båda riktningarna, dvs såväl uppifrån och nedåt (top-down-modellen) som nedifrån och uppåt (down-top-modellen).

    Exempel på det sistnämnda kan vara något så enkelt som en enkät av något slag, i vilken deltagarna vid arrangemangets avslutning (eller möjligen några dagar senare) ges möjlighet att säga sin mening om arrangemanget som sådant, förslagsvis genom att lyfta fram dess starkaste och svagaste sidor ur respondenternas perspektiv sett.

    Den sortens interaktivitet och delaktighet kan enligt min erfarenhet starkt bidraga till att främja lagandan och få en ”koloss” att röra sig åt samma – läs: önskat – håll. Utan att den ekonomiska kostnaden härför behöver bli (alltför) betungande.

    Känner du till begreppet quorum sensing, Oscar? (Du kan annars läsa om det här: http://en.wikipedia.org/wiki/Quorum_sensing .)

    Starkt förenklat innebär quorum sensing att man med små subtila medel, rent av påminnande om en simpel stimulus-respons-modell, kan få exempelvis sociala insekter, som myror eller bin, att så att säga dra åt samma håll, alltså samarbeta.

    Kan man få sådana föga intelligenta insekter att uträtta stordåd genom att samarbeta, är det ju inte orimligt att tänka sig, att då bör även intelligenta varelser, typ människor, kunna åstadkomma samma sak. Eller hur?

    Vad jag vill ha sagt med denna kommentar, Oscar, är följande: 1) Utan kommunikation blir det svårt att åstadkomma samarbete av ett slag som får en ”koloss” att dra åt samma håll. 2) Just därför är årets tema, kommunikation, mitt i prick enligt min mening. 3) Kommunikation är i princip alltid en bristvara i sociala sammanhang. 4) Låt följaktligen kommunikationsbefrämjande åtgärder få
    spela en framträdande roll även i kommande års arrangemang.

    Quroum sensing fungerar inte bara på bakterie- eller insektsnivå. ;o)

  2. Tack Bengt!
    Personligen tror jag att det är bäst att använda sig av båda modellerna när man vill förankra och utveckla ett budskap inom organisationen för att därigenom få bästa möjliga effekt, exempelvis kring ordet delaktighet där organisationens medlemmar själva för forma begreppet – vad betyder delaktighet för de?

    Precis som du nämner så har vi en enkät/utvärdering där vi tar till vara på våra starka och svagare sidor. Det är viktigt att organisationens medlemmar känner en identifikation med vissa utvalda värdeord och därför är det också viktigt att de får vara med att skapa innebörden av dessa begrepp.

    Jag kände inte till begreppet ”quorum sensing”, men nu har jag bättre koll. Väldigt intressant.

    Tack Bengt!

  3. Hej igen, Oscar!

    Jag vill bara berätta för dig om ett nyhetsmejl som jag erhöll i min epostinkorg tidigare i dag.

    Det var ett epostmeddelande från Nyköpings kommun; för detaljer klicka gärna på denna länk: http://www.nykoping.se/Global/Kommun_o_politik/om_nykoping/Nyktidning/2009/NY7_09.pdf

    Jag citerar från inledningen av pdf-filen:

    Det här numret av Nyköpings Tidning handlar om hur du kan påverka utvecklingen av Nyköpings kommun. Politiker och tjänstemän söker nya vägar för att få reda på vad vi som invånare tycker. Du kan göra din röst hörd genom allt från e-post och internet till medborgarförslag och frågestunder på kommunfullmäktige och Lördagsöppet. Glöm heller inte bort det personliga samtalet med någon av våra folkvalda.

    VAD TROR DU, Oscar, som uppenbarligen arbetar mycket med kommunikationsfrågor, om att bredda och fördjupa kommunikationen mellan kommuninvånare samt kommunalt anställda på så kallad gräsrotsnivå och kommunens politiker och (högre) tjänstemän även i Region Halland?

    Kanske är detta något som Hylte redan har testat i en eller annan form? Eller hyser planer på att implementera? Ty som jag känner dig, Oscar, är du en ovanligt kreativt begåvad ung man, som trivs med – och klarar av – att hålla många bollar i luften samtidigt och som heller inte räds att pröva nya vägar mot (demokratiskt) uppställda mål.

    PS Stämmer de rykten som florerar och som går ut på att du ska vara Hyltes kommunala lucia den 13 december? I så fall kan du på ett högst aktivt vis bidraga till att placera Hylte på Sverigekartan och göra Hylte känt/kändare långt utanför Region Hallands gränser. DS

    PPS Hur som haver, Oscar, ber jag att få önska dig en trevlig lucia. DS

  4. Nu tänker jag ta julledigt. Men innan dess tittar jag in här för att önska dig en God Jul och tillika ett Gott Nytt År, Oscar.

    Hoppas verkligen att du är nöjd med din traineeutbildning.

    På tal om detta svengelska ord – vars helsvenska motsvarighet väl närmast borde bli aspirantutbildning – vill jag, språkintresserad som jag är, ge dig ett tips om hur du skulle kunna förbättra Hyltes kommunikation med framtida utländska besökare från EU.

    Arbetsspråket torde ju i ett sådant fall oftast vara engelska. Här låter jag därför klistra in en (skämtsam) nyhetsnotis om hur man kan förenkla användningen av The Queen’s English inom EU:

    European English

    The European Commission has just announced an agreement whereby English will be the official language of the EU rather than German which was the other possibility.

    As part of the negotiations, Her Majesty’s Government conceded that English spelling had some room for improvement and has accepted a five year phase-in plan that would be known as ”Euro-English”.

    In the first year, ”s” will replace the soft ”c”. Sertainly, this will make the sivil servants jump with joy. The hard ”c” will be dropped in favour of the ”k”. This should klear up konfusion and keyboards kan have 1 less letter.

    There will be growing publik enthusiasm in the sekond year, when the troublesome ”ph” will be replaced with ”f”. This will make words like ”fotograf” 20% shorter.

    In the 3rd year, publik akseptanse of the new spelling kan be ekspekted to reach the stage where more komplikated changes are possible. Governments will enkorage the removal of double letters, which have always ben a deterent to akurate speling. Also, al wil agre that the horible mes of the silent ”e”s in the language is disgraseful, and they should go away.

    By the fourth year, peopl wil be reseptiv to steps such as replasing ”th” with ”z” and ”w” with ”v”. During ze fifz year, ze unesesary ”o” kan be dropd from vords kontaining ”ou” and similar changes vud of kors be aplid to ozer kombinations of leters.

    After zis fifz yer, ve vil hav a reli sensibl riten styl. Zer vil be no mor trubl or difikultis and evrivun vil find it ezi to understand ech ozer. Ze drem vil finali kum tru! And zen world!

    Du är ju intresserad av kommunikationsfrågor, Oscar. Kanske ska du ta dig an och implementera detta EU-projekt i Hylte nästa år?

    Fundera på saken, vetlajag. ;o)

Lämna ett svar